Jag skrev ett brev till Framtiden

Hej igen!
Kistan i förra inlägget har en liten hemlighet. Den hade sniderier (scen från ett bondekök) på framsidan. Även om de flesta av oss kanske inte är SÅ förtjusta i den typen av sniderier idag måste vi ibland ta oss tid att tänka på att man i framtiden säkert kommer att uppskatta sådant som vi ratar nu. Därför ville.jag göra vad jag kunde för att bevara dem.

Därför sågade jag till en tunn skiva...

 ... som jag INTE limmade fast den utan endast fäste med små spikar. Det gör det väldigt lätt att ta fram sniderierna igen om man vill.

 Innan jag spikade passade jag på att skriva ett brev till Framtiden! Jag berättar varför jag gjort så här. Dessutom ber jag personen som hittar brevet att kolla upp om jag fortfarande lever, men om jag är död (vilket väl är troligast) ber jag hen att försöka hitta mina barn och hälsa så mycket till dem från deras mamma! ;-)

 Och här vilar nu mitt brev tryggt bakom de två vackra kvinnorna! Så spännande att se om någon hör av sig under min livstid! ;-) Annars hoppas jag att mina barn blir glada för en hälsning från mor fast jag kanske ligger avsomnad sedan många årtionden! ;-)

Hejdå på en stund! Kram! /Ann-Helen

FÖLJ MIG GÄRNA PÅ FACEBOOK 

Klicka HÄR

För att se bloggen i sin helhet - klicka på Startsida nertill.